Finnmarken, eller finnskogen som det kallas i vissa delar av landet, är vidsträckta skogsområden som är glest befolkade. Byar och gårdar ligger placerade långt ifrån varandra, för det var så svedjefinnarna ville ha det.
Svedjefinnarna migrerade till dessa ödemarker under slutet av 1500-talet och in på 1600-talet.
Orsakerna kunde vara flera, men det började bli ont om svedjeskog hemma i Finland och mot ryska gränsen. Svedjebruk kräver ganska stora skogsområden. Sverige och Ryssland hade länge krigat och svedjebönderna var rejält krigströtta. Söner tvingades ut i krig och återvände aldrig. soldater tvångsförvaltade gårdar, tömde visthusbodar och hölador för att sedan dra vidare.
När då Hertig Karl, sedermera Karl XI erbjöd skattefrihet om man började på nytt, på andra sidan Östersjön i svenska delen, ja då lockades många. kanske 1000-tals, att söka bättre levnadsförhållanden för sig och sina familjer.

Grangärde finnmark började befolkas runt 1620. Byar som Skattlösberg, Gänsen, Abborrberg har finnar registrerade i mantalslängder från den tiden.

Finnhemmanet Hobergets By tillhörde till en början finnbyn Gänsen och sägs ha använts som fäbod till en början. Fäbobruk var en helt livsavgörande metod för bönder i svenska byar, för svedjefinnarna ganska ovanligt. man bodde ju redan året runt ute i skogarna, där kreaturens bete fanns.
En sannolik teori är ju att Gänsenfinnarna brännt svedjor i Hoberget och därefter tillvaratagit den rikliga gräsväxt som blir efter något år. När detta sammanfaller med att de egna barnen är unga vuxna som gifter sig och själva behöver mark till gård, så uppstår nya boställen. Hoberg har bebotts sedan 1670.

Idag består Hoberg av fyra gårdar, Jan-Ers, Anders-Ers, Nybons och vår Nystugus. Vi är två åretruntboende och två av gårdarna är fritidshus. En står öde.
Vi har hittat en del rester efter husgrunder så det är sannolikt att fler hus eller gårdar funnits tidigare. Under 1800-talet bodde ett 50 tal personer i byn, barn och gamla inräknade.
 

"För 400 år sen, fanns en dröm om ett land,
Milsvida skogar, för svedjebrand,
Med barnen på armen, så började de gå
mot någonting bättre än hemma,
mot berg som var blå

De röjde upp marken och satte sin råg
i svartbrända skogar, som ingen rått på
De tvingade upp stenar, ur backen igen
la dem i högar, i rösen
som ligger här än"

(ur Mora-Pers Det var dom som byggde landet)